Vissa slavar gör sig bäst i full frihet, vissa ska man surra och binda och tygla så mycket det bara går för att få ut det bästa.
Gunnel jobbar som högt uppsatt chef på ett statligt verk. Hos mig är hon inte fullt så högt uppsatt. Och jag tror att hon i själ och hjärta är nöjdare med den sortens situation.
Jag rullar henne hårt i plast, gladpack sorten, som häftar fast i sig själv. Sen ligger Gunnel så på golvet och halvt kvider, halvt stönar av njutning.
Hon erkände att hon har en liten hopkramad boll av plast på sitt skrivbord på jobbet. Hon kramar den i handen och drömmer, när verkligheten blir för påträngande i arbetet.