Month: April 2024

Ibland är man bara på ett humör så att man vill skrika åt någon, förolämpa dem å det grövsta, förnedra, löjliggöra. Jag har botemedlet för det, en Undergiven som vill att jag gör just det, och han vil inte bara bli åthutad, han vill bli det offentligt.

Jag älskar det. Alla inneboende aggressioner tar man ut på honom, ni som går på yoga, massage, mediterar och annat trams ska veta att DETTA är vägen att gå för total avslappning. Går som på moln efteråt.

Vi brukar gå på konditori, vanlig shoppingrunda, vilken plats som helst med mycket folk omkring,  nån gång har vi tagit buss, tåg. Sen öppnar sig flodportarna och Helvetet brakar lös.

Jag förolämpar givetvis hans manlighet, hur han ser ut, hans kropp, hela hans familj, hans jobb, allt på det mest infernaliska sätt, och jag känner honom väl så jag kan hans mest pinsamma detaljer och vet vad som berör honom.

Han gråter och jag njuter, win win.

Hade inte alltför mycket för mig häromdagen så jag tänkte att jag skulle ta och flanera lite på stan.

I trappan ner träffade jag grannkillen, han skulle ner och köpa en ensam öl sa han. Han såg inte kry ut, jag frågade vad som stod på. Problem hemma blev svaret. Tyckte synd om honom och han var också väldigt lockande.  Sa att jag hade en öl eller två hemma och frågade om han ville komma in till mig en stund istället. Han kom med.

Vi satte oss i köket, han fick sin öl men såg fortfarande hängig ut. Frågade om han ville ha en ryggmassage. Han ville det. Jag frågade sen efter några minuter om han ville koppla av mer, han sa ja.

Det kom att bli en hel eftermiddag av att han gav sig helt, var helt i mina händer. Om problemen hemma löste sig senare vet jag inte, men jag vet att han kommer komma tillbaka till mig för mer.

Jag har många Undergivna. Vill helst variera, drömmen är en ny person varje dag, men ibland kommer folk tillbaka. Jag har en som kommer ibland varje dag i tre fyra dagar, ibland ser jag honom inte på ett halvår.

När han kommer tar vi fram Säcken. Det är en stor potatissäck, postsäck, den typen, av grov jute. Ungefär på mitten så har jag klippt ett hål och runt det har jag sytt på en applikation i form av en blödröd mun, hålet kommer mitt mellan läpparna. Läpparna är stoppade, vadderade och mjuka, putar lite.

När han kommer säger vi ingenting. Han klär av sig naken, han går till hyllan där Säcken förvaras, han kliver i den och jag knyter åt i toppen över hans huvud. Knuffar omkull honom på golvet.

Hans kropp rivs av jutesäcken. Jag ger honom emellanåt tillstånd att dra kuken ut och in mellan de mjuka vadderade läpparna.

På eftermiddagen får han kliva ur och gå hem. Efter att han slickat upp eventuell sperma han fläckat golvet med.

Jag vet att det finns tjejer som agerar som Domina som har ett ständigt återkommande klientel, schemalagda eller bara en eller ett par Undergivna som ständigt återkommer.

Jag har det inte så, jag vill dels ha variation och dels vill jag att min Undergivne inte ska veta vad som kommer hända sen. Har man samma person ofta så skapas en rutin och överraskningsmomentet går förlorat. Jag tycker om att se den totala förbluffelsen i hans ögon när han stammande böjer sig för min order på något han aldrig varit med om förr.

Vet han inte vad som ska komma så skapas en dimension till, och han är helt i mina händer på ett nytt sätt. Som om han hade ögonen förbundna, men inte bara hans ögon är förblindade, hela han famlar i blindo.

Han älskar det, att känna att han är ägd, att vara totalt utlämnad. Samtidigt ser jag hans snabbt blinkande ögon som säger mig att det finns fler känslor.

Och de känslorna är som nektar för mig, jag suger dem girigt i mig.